Jag vill inte ha en massa räkningar om tv-avgifter, speciellt inte eftersom jag inte ens står med på simons kontrakt och han aldrig fått en jävla avgift. Jag vill inte ha brev som handlar om hemförsäkringar eller från försäkringskassan som hör av sig om vilka pengar jag får och inte får. Jag vill inte betala för att få min post på en annan adress!
Jag vill bara ha min adress hos Simon. det är det enda jag vill ha!

Att få hem ett brev från radiotjänsten där det står att jag måste betala 2076kr/år för att kolla på en jävla TV när inte ens Simon har fått ett sådant brev när det är HAN som står på kontraktet!
Vad tror samhället att jag är? RIK?! Jag har inget jobb eftersom det jag hade har tagit en jävla u-sväng, jag flyttar tillfälligt till Thailand i 3.5månad för att jobba, jag studerar och praktiserar, försöker få upp min ekonomi och inse vart fasen mina pengar går någonstans och varför jag måste snåla lite mer än halva månaden?!
Detta är vad jag får in varje månad:
500kr av pappa (gammalt barnbidrag)
1300kr av mamma (mat och bensinavgifter)
1000kr av CSN

2800kr sammalagt och jag kan ändå inte förstå varför jag tycker att jag inte kan klara mig? Jo, jag har lagt mina pengar på fel saker, en tröja som jag kunde levt utan, ett par stövlar som blir nedtrampade i lera och regn nu i höst, ett par örhängen för det har jag ju inte tillräckligt(?!), eller den hära: jag går och köper bakad potatis för jag är för lat och hatar att laga mat?! Vafan är detta liksom?!
Och när jag väl insett detta och försöker fixa allting igen så kommer hemförsäkringen, tv-räkning, mobilräkning som gått snett, eftersändningsavgift så jag kan få min post, osv osv så fortsätter det. just det, bilförsäkringen också plus skatt till banken pga de pengar vi tog ut för körkortet.

Jag ångrar inte att jag ändra min adress eller att jag flytta hemifrån, men det var sååååå mycket mer ansvar än jag trodde att det var.. Jag ville bara se mitt och Simons namn tillsammans på en gemensam adress. inte få en massa skit från staten.